Pappa letade efter en papperskorg men hittade ingen. Jag föreslog att han skulle kasta skräpet på någon som gick förbi och sedan, när denna person frågade vad i all världens namn han höll på med kunde han bara slänga ur sig ”Oh, I’m sorry! I thought you looked like a trash can…”
Han tyckte inte det var någon bra idé. Kan inte förstå varför.

Senare samma dag sprang jag runt med tre tomma starbucks-muggar (lovar, bara 1 var min) på tunnelbanan. Vad är det med denna stad och brist på soptunnor när man behöver dem?

Klara

Mina käkar värker efter att ha tuggat tuggummi i ca en och en halv timme men jag orkar inte sluta trots att tuggummit för länge sedan förlorade sin smak. Jag befinner mig på en buss tillsammans med en hop sakta tillnyktrande hallstabor, plus några släktingar från Stockholm. Bättre än intryckt i en överfull buss mot Uppsala där folk fortsätter att dricka trots förbudsskylten och dom bakom mig börjar imitera Morran. Ja, det gjorde jag också ett tag. Lördagkvällar i Grisslehamn är vilda. Hallstabussen var ”försenad” så först tryckte dom in alla i Uppsalabussen men de insåg efter ett tag så då fick vi gå ut igen och vänta i tjugo minuter innan bussen faktiskt kom. Jippi.

Klara

Jag red idag. Det gick bra, förutom att den första hästen blev halt och den andra hästen sprang iväg och trampade sönder sina tyglar… som sagt var, det gick bra idag. Sedan skulle jag ta bussen hem. Efter att ha väntat i vad som kändes som en evighet kom bussen äntligen. Jag gick på och busschauffören sa hej (som de brukar göra), tätt följt av frågan: Har du väntat länge? (Vilket de inte brukar säga). Jag svarade att nja, jag hade inte väntat så länge och gick sedan och satte mig. Bussen var helt tom, förutom jag själv och busschauffören. Han kör iväg och måste nog ha tummat på hastighetsbegränsningarna. Det är först efter ett jag inser att det inte visas några hållplatser på den lilla skärmen där de brukar stå. Jag börjar då fundera på om han tänker kidnappa mig men kommer på att jag fortfarande har min mobil, en livlina. Som tur är, så vet jag ungefär vart jag brukar trycka på stopp och han stannar på rätt busshållsplats. Innan jag går ur bussen säger han hejdå. Jag vänder mig om och ser att han vinkar så jag höjer handen till svar och går sedan ut. Resten av vägen hem går jag och småler, man blir glad av trevliga människor. 

Resten av kvällen har jag tillbringat i finrumsfotöljen vid fönstret. Där har jag pluggat spanska och lyssnat på musik, vi har prov imorgon. Sen så har jag en ny ”obsession”. Fick tipset av Elin när jag var sär i helgen. Man mixar en hel massa djupfrysta bär med lite yoghurt. Det blir som sorbet/glass och är väldigt välsmakande. 

Min spellista är slut. Jag måste byta. 

  Eurovision party. Alexander Ryback – Fairytale, okej. 

Det är pollentider nu. Glömde och ta medicinen igår, och även om det gick bra igår tror jag att jag fick sota för det idag med rinnande näsa och kliande ögon. Jag var ute väldigt mycket igår. Först hängde jag med Maja hem för att filma ett bildprojekt. Efter att ha ätit kardemummaskorpor, druckit o’boy och tittat på teen mom 3 letade vi reda på hästdräkt och ridkläder. Så sprang vi runt i skogarna och filmade en musikvideo till ”min kära lilla ponny”. Sen cyklade jag till träningen och halvt dog när vi skulle springa uppför en backe några gånger. 

Ha ett bra liv

Klara